Vad gör man när allt ändras på bara en sekund? När den man trodde stod en närmast, inte alls stod så nära som man trodde.. Man trodde personen förstod hur man tänkte och kände. Vad som var jobbigt, vad som gjorde än olycklig.. vad som gjorde en lycklig och glad.
Men helt plötsligt kändes det som ingenting stämde. Visste du inte hur jag kände? Eller var det kanske bara så att du inte ville förstå, eller inte brydde dig.
Tankarna bara snurrar och snurrar. Du visste hur jag kände, men det hjälpte inte.. eller så var det bara så att du inte förstod hur mycket det gjorde mig illa.
När allt sen kom fram så försvann allt.

Känslorna är borta, jag vet inte längre hur jag känner, vad gör mig glad? vad gör mig lycklig? Alla känslor bara försvann på en sekund. Jag trodde jag kände dig, jag trodde du kände mig. Men nu vet jag inte längre..

Allt jag ser är svart, ett svart hål som drar ner mig, ner på djupet. Och jag vet inte hur jag ska ta mig upp igen..

Det kommer inte bli lätt.. att fixa det här, att få allt som det var en gång i tiden.. men man får kämpa.. försöka ta sig upp igen. Ta sig igenom detta.. För jag vill att allt ska bli som förut.. men jag vet inte hur det blir.. för jag vet inte hur jag någonsin ska kunna lita på dig igen.. och det vet du.. vi har pratat om det. Vi har bestämmt oss för att lösa det. Och jag hoppas o tror det löser sig.. men det kommer ta tid.

Jag sa till dig en gång för länge sedan... "tiden läker inte alla sår, men tiden får dom att svalna"..

Och jag tror på det.. detta kommer alltid att finnas med oss.. men jag tror att det kommer svalna med tiden. Vi får bara låta det ta den tid det behöver.

Jag vill verkligen få det att bli som förr.. verkligen.. jag önskar det, jag måste bara få ihop allt. Hur allt hände.
Jag har nog inte riktigt förstått att detta hänt, men nu börjar allt komma till mig..

Verkligheten börjar komma ikapp.. men jag ska kämpa! Varje litet steg, ska jag kämpa!